Så vilka skidåkare har vi?

Smörgås-i-liften-åkaren

Likt en tävlingsåkare som kastar sig ut vid startsignalen står du redo när frukosten öppnar. Här gäller det att vara effektiv, snabb och hitta rätt spår runt buffén. Givetvis är understället redan på, övriga skidkläder ligger startklara uppe på rummet. Ett par extra smörgåsar smöras och packas in i en servett som lite diskret smugglas ut från restaurangen och packas ner i lavinryggsäcken. Minst 15 minuter innan öppning gäller det att stå redo vid liften, gärna ännu tidigare, färsk manchester är det som står på menyn. När skidorna väl fått kontakt med snön så är det dags. Nu gäller 8 timmars ren njutning för kropp och själ, ingenting får komma i vägen. Inga pauser, inget tjaffs, bara åkning. Hela årets andra 11 onödiga månader har du väntat på detta.

När hungern väl faller på hittar du liften med bäst solläge och vackrast vyer – nu är det dags för lunch! Den något tillplattade mackan smakar himmelskt och vyerna gör det nästan svårt att koncentrera sig på tuggandet. På lite för kort tid är mackan slut, halva camelpacken uppdrucken och liften börjar närma sig slutstation. Ner med skräpet i ryggan och glid av liften. Nu jäklar skall det åkas till stängning!

Skidåkning-är-kul-men…-åkaren

Larmet ringer 07.30. Du byter om och går ner till restaurangen och äter en härligt lång hotellfrukost med alla godsaker, man skall ju unna sig på semestern. Understället och skidkläderna ligger redo på rummet och du byter snabbt om innan det är dags att bege sig till liften som öppnar 08.30. Kl 08.45 är en ganska lagom tid att komma dit för då har första rushen varit och livsnjutarna håller på att äta färdigt sin frukost. Väl uppe i systemet är det dags för intensiv skidåkning fram till kaffepausen kl 11. Skönt att knäppa upp pjäxorna lite, vila benen och bara njuta av den vackra miljön. Men det blir ingen lång paus, max 15-20 min sen är det på’t igen. Fylld med energi åker du rejält fram till det är dags för lunch kl 13.

Första bästa restaurang blir bra. Självservering eller bordsservering spelar ingen roll, bara det finns ett bord. En lucka mellan det tyska paret och den glada dansken, perfekt, här kan vi sitta! Maten hämtas och äts med andakt upp. Därefter är det dags för åkning resten av eftermiddagen fram tills det är dags att bege sig till afterskin eller wellnessen på hotellet. Man vill ju inte vara sist dit, så det räcker att åka till kl 16.

Livsnjutaråkaren

Kl 8.00 är en bra tid att äta frukost. De första gästerna har redan lämnat, buffén är nypåfylld och det är lite mindre spring. En extra kopp kaffe kan man gott unna sig när man tittar ut över bergstopparna. Väl på rummet igen byts det om till skidkläder samtidigt som du funderar i vilket område du vill åka idag och vilka trevliga restauranger det finns där. Ombytt och klar, med skidorna på axeln anläder du till liften runt kl 9. Det är en del folk men det tar inte många minuter innan du sitter i liften på vägen upp. Pjäxor knäpps, hjälmen rättas till, goggelsen sätts på plats, handskarna åker på. Nu är det dags för dagens första åk! Många härliga svängar blir det samtidigt som du njuter av den fantastiska miljön. Lagom till kl 11 är det dags för en första paus. Kaffe eller öl? En av livets stora frågor. Är det soligt är det inte fel med en kall öl på terrassen men vid lite sämre väder går du gärna in, knäpper upp pjäxorna, tar en kaffe och kanske ett litet mellanmål. En paus är inte en paus om den inte varar minst 20 minuter. Efter vätskepausen är det dags för mer åkning med nyfunnen vigör, här skall utforskas!

Kl 13.30 är det dags för lunch. Du har redan bra koll, du såg ju den där trevliga restaurangen i förrgår när ni åkte förbi men hade andra lunchplaner så ni inte kunde stanna. Sladdstopp utanför, går in och kontrollerar lite snabbt: CHECK, ingen self service – här är det bordsservering som gäller. Terrassen ligger i perfekt solläge, varje sällskap har ett eget bord och en trevlig hovmästare visar gästerna till si plats. Menyn är gedigen med många lokala specialiteter samt några eviga klassiker som carbonara och hamburgare. Här finns en gedigen dryckesmeny och en kunnig servitör. Det får nog bli en trerätters idag, ni har ju trots allt rört på er hela dagen. Maten serveras och det är dags att njuta till fullo. Oj vad tiden går, 2 timmar bara flög förbi. Nu är det ju nästan lite för sent för att åka mer…. Så ni kan lika gärna sitta kvar och njuta en stund till innan ni tar pisten raka vägen ner till byn. Kanske ett stopp längs vägen för lite vätskepaus. En fulländad dag på berget som avrundas med en god middag på hotellet!

Nu kanske ni undrar, jaha, och vilken kategori tillhör författaren till den här artikeln? Jag kan stolt säga att jag började som en smörgås-i-liften åkare men på senare år har jag glidit över mer och mer till livsnjutaren. Jag har märkt att för varje år som går så blir mina luncher några minuter längre och min eftermiddagsåkning kortare och kortare. Men jag är fortfarande alltid uppe med första liften. Kall, krispig och nypistad manchester är meningen med livet, om du frågar mig.